torsdag 26 april 2012

Det finns inget bättre än att känna att sin sambo tänker på en.

Idag på jobbet kom min kära sambo fram till mig. Hon skulle nämligen sluta tidigare och gå och umgås med sin dotter. Så långt allt klart. Hon tar mina bilnycklar, då hennes bil är trasig sedan hon lånade ut den till sin artonårige lillebror som lekt lite med den och råkat köra in i sten. Så långt så klart.

Hon frågar mig om jag slutar 17.15 vilket jag ger bekräftelse på muntligt genom ett starkt rungade "JA!" (här hävdar sambon att det gick till på något annorlunda vis, trots sitt guldfisksminne som gör att hon knappt kommer ihåg vad hon åt för 1 timma sedan. Men hon vet minsann bäst.). Så långt allt klart.

Klockan 17.09 ringer min sambo och säger att sambon spelar fiskspel med sin dotter. Jag frågade om hon inte ska hämta mig eftersom jag slutar snart (och jag råkar veta att det tar ca 10 minuter utan trafik till jobbet från vårt gemensamma boende och hon ska klä på en halv-person, och det tar ju ca 5 minuter). Så långt börjar ju allt bli lite mer oklart.

Nu går ju åsikterna isär. Hon menar på att hon var tvungen att spela fiskspel med sin dotter och också ladda sin Iphone med den nya uppdateringen. Men det är mest att skriva en mental "note-to-self"-lapp. Nästa gång vi avtalar tid ser jag också till att vara en kvart efter. Med anledning av att min iphone mår ju inte bra utan den senaste uppdateringen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar